American crime.

Idag har de varit en tråkig dag.. jag har jobbat med min uppsats halva dagen.
När jag skulle börja skriva på den så inser jag att mappen är borta och att min uppsats försvunnit med den...
Så de var bara att börja om från början.
Men de gick bra iaf och jag har kommit jättelångt.

Efter skolan så käkade vi kinagryta som smakade hundmat på burk.
Jag åt inte så mycket.. som alla andra dagar.
Alex kläckte ur sig den underbara idén att vi skulle kolla på film och det tyckte både jag och Zanna lät jättebra =)
Vi gick till Dingles gatukök å hyrde filmen American crime och sen gick vi till Ica och Alex köpte frukt å Zanna köpte tvättmedel å en tidning.

Vi gick till biosalongen och lämnade av oss jackor och grejer.. sen skulle Alex ut och skölja sina vindruvor och jag skulle pissa, Zanna skulle också på toa.
Så jag bad Alex stänga dörren för våra värdesaker låg därinne så dom inte blev stulna.
Och tro fan att vi stängde dörren, den gick i lås och Zanna hade glömt nyckeln därinne.
Så.. vi var utelåsta ifrån biosalongen.
Malin kom som tur var efter 10min och öppnade åt oss.. hon bara skrattade -.-
Nåja.. vi satte oss tillrätta i biostolarna och satte på filmen, glada och nöjda.

American crime.. den är verklighetsbaserad.
Och jag har aldrig sett en hemskare film.
Den var inte hemsk som en rysare eller skräckfilm.
Den var vidrig.. den var så otroligt vidrig.
Jag är så tagen utav den så jag sitter här och gråter.
Jag gråter för den lilla flickan.. nog allt för att man sett hemska filmer om misshandel, men denna var så mycket mer än så.
Detta är en utav det bästa filmerna jag sett, för den berörde mig ner i djupet av mitt hjärta.
Och jag reagerar nästan aldrig såhär över en film, tro mig.. det har aldrig hänt innan.
Hennes sår kommer aldrig läka, hennes hjärta kommer aldrig bli helt, hennes familj kommer aldrig komma över detta.
Jag rekommenderar den här filmen så otroligt mycket, även om det är den jobbigaste film jag sett.
Jag känner så för denna flickan, Sylvia.
Helvete vilken film... vilken jävla film.

Nä jag e ledsen men jag kan inte skriva mera.. jag kan inte.
Jag kan verkligen inte.
Fast jag vill, men jag finner inga ord och jag känner ingenting.
Jag e tamejfan helt ställd.

//Alexandra.