Förbannade hagga.

Jag ringde Melvas nya ägare och tänkte ju be om pengarna. Så jag ringer med en stor sten i magen och frågar när man får se pengarna. Och dom kunde tydligen inte betala denna månaden och då så sa jag att då får jag ta tillbaka hunden.. Och vilket liv de blev. Jag tror aldrig jag har hört någon svära och skrika på mig så mycket som hon gjorde. Hennes man i bakgrunden skrek också på mig. Jag var de ena och de andra och jag kunde ta min sathund och försvinna typ. Jag blev så ledsen på dom. Jag förstår inte, man går väl inte och köper en hund man inte har råd med? Sen var jag så idiotisk själv.. men dom sa att dom skulle betala henne och jag trodde på dom. Jag e så dum.. men så är de. Nu e gjort gjort och jag skall hämta tillbaka Melva imorgon. Min låtsaspappa blev så arg så han ringde och skällde ut dom å mina vägnar för jag var så förbannad så jag inte kunde prata. Men ja.. nu e de fixat och nu e hon min igen. Det känns både bra och dåligt.. Jag kommer gå under ekonomiskt men jag kommer ha min älskade hund bredvid mig igen. Och det gör de värt att fortsätta att försöka. Skall till en veterinär med henne för hon har tydligen fått öroninflammation igen. Jaja de får väl vara.. jag känner mig bara så utnyttjad av dom. Jag borde vetat bättre. Nu vet jag iaf bättre. Jag e så förbannat godtrogen mot människor! Bättre att vara en person som har svårt att släppa in folk än tvärtom. Man blir ju bara så förbannat sårad.

//Alexandra